| Ingridient analisis i givim garanti long veliu:(long wan kilogram bilong prodak, skelim tolerans refrens GB standet taim yu skelim) | |||
| Vitamin A (IU) | 120,000–330,000 | D-}Kalsiam Pantoten (mg) | Bikpela long o wankain olsem 360 |
| Vitamin D₃ (IU) | 37500–160,000 | Kolin Klorait (mg) | Bikpela long o wankain olsem 7,500 |
| Vitamin E (IU) | Bikpela long o wankain olsem 800 | Kopa (mg) | 160–800 |
| Vitamin K3 (mg) | Bikpela long o wankain olsem 64 | Ain (mg) | 1,250–4500 |
| Vitamin B1 (mg) | Bikpela long o wankain olsem 48 | Zinc (mg) | 600–4,000 |
| Vitamin B2 (mg) | Bikpela long o wankain olsem 200 | Manganis (mg) | 1,320–5,000 |
| Vitamin B6 (mg) | Bikpela long o wankain olsem 120 | Selenium (mg) | 4.0–16.0 |
| Vitamin B12 (mg) | Bikpela long o wankain olsem 0.6. | aiodin (mg) | Bikpela long o wankain olsem 7.0-30.0. |
| D-Biotin (mg) | Bikpela long o wankain olsem 4.0. | Methionine (%) | Bikpela long o wankain olsem 4.9. |
| Folik asid(mg) | Bikpela long o wankain olsem 32 | Total Fosforas (%) | Bikpela long o wankain olsem 7.6. |
| Nisinamide (mg) | Bikpela long o wankain olsem 960 | Liklik wara (%) | I no winim o wankain olsem 10 . |
|
Lis bilong gutpela samting: Vitamin Asetet, Vitamin D₃, DL{{0}…………”Tokofiel Asetet, Menadion Sodium Bisalfait, Amoniam salfaid naitret, Riboflavin, Pyridoksin Haidroklori, Folikamin, D{2…{1}…{1}…{1}…{1}…………wotin,DD i Pantothenate, Copper Sulfate Pentahydrate, Ferrous Sulfate Monohydrate, Zinc Sulfate Monohydrate, Manganese Sulfate Monohydrate, Sodium Selenite, Sodium Chloride,Calcium iodate,L-Lysine hydrochloride, DL-Methionine, Calcium Hydrogen Phosphate, Choline Klorait, kalsiam kabonet, Phytase, Impoten Oil, Batilated Haidroxytolulue (BHT), na ol narapela samting. Rais hask, Medikol Ston |
|||

|
Fomula we oli rekomendem: |
Fiding stej: |
Resio bilong kaikai (%) |
|||||
|
Kon |
Soyabin kaikai |
Wit Bran |
3313 |
||||
|
Stata (3-6 wik) |
65 |
30 |
2 |
3 |
|||
|
Ol Instraksen bilong yusim: |
Dispela prodak i no ken kisim kaikai tasol. I shud yunifom miks wetem ol nara fiding ingridiens folem rekomended fomula we kampani blong mifala i provaedem (luk antap). Taem yu stap mekem rere ol kakae, mekem sua se ol samting olsem kon, bran blong wit, mo kakae blong soyabin oli fres. Noken yusim mold o spoiled raw materiels. |
||||||
|
OEM SEVIS |
CJ Fektri i save mekem fid i stret folem fomula o rikwaemen blong kastoma ,aeming blong mitim ol rikwaemen blong ol difren kastoma mo ol niutrisen rikwaemen blong ol difren spisis blong ol anamol. |
||||||
|
Ol toksave: |
Dispela prodak i gat stebol shelf laip. Ol liklik kala senis i no afektim kwaliti bilong prodak. |
||||||
|
Storej Kondisen mo Metode: |
Storem folem ol rikwaemen blong klasifikesen. |
||||||
|
Sef Laip: |
180 dei (i no open) anda long ol stret transpot mo storage kondisen. |
||||||

Samting
Fomula Disain: Ol vaitamin i gat gutpela tingting, inap, na i gat gutpela mak bilong en, ol samting i gat liklik mak bilong en, na ol amino asid; Ius blong ol wok aditiv olsem ol ensaem
Ol samting i no inap kamap planti taim:Adisen bilong ol CJ amino asid; Ius bilong ol CJ- spesifik kompaun ensaim preperesen; Adisen blong ol essential oel blong plant; Stebol prokumen senel bilong ol singel raw materiel; Saientifik na gutpela seleksen bilong ol inert kari;
Ifekt
Fomula Disaen:Mitim ol nutrisen nid bilong putim ol kakaruk long olgeta step, na mekim gut yutilisesen; Impruvum gud wok blong kakae mo pefomens blong prodaksen;
Ol samting i no inap kamap planti taim:Leverejem ol gudfala samting blong ol CJ amino asid blong mekem se eg i kam hevi moa mo mekem se eg i kam gud moa; Impruvum ret blong jenisim fid mo daonem fid-long=ratio blong egg; Reguletim gut maikrobaiota na promotim kalsium-}fosforas absorpsen; Adresim raw materiel stebiliti na konten isu i kam long as bilong en; Mekem sua se i gat relatif stebiliti blong ol niutrisen element;
Hot Tag: Chick Leyer Fid, Saina Chick Leyer Fid kampani, ol saplaia, fektori .


